madeleinegardmo

men ett växthus i glas kan gå i flera miljoner bitar...
Har gått omkring med en BOB 4 liters sylthink (tom!) och plockat glasbitar, splitter och hela glasskivor. Jag är dock besviken om att jag missade när det smashades, måste ha varit en syn när det slets loss från sin grund av stormen och brutalt kastades mot husväggen för att sedan dundra in i grannens hästhage. I min fantasi hör jag ett öronbedövande krash när glaset splittrades och ser sedan ett skelett av metallramar som dundrar iväg över marken. Fabulöst!
Alla har vi ju en destruktiv sida och detta hade varit det ultimata sättet att få utlopp för den, se ett växthus krascha!
Plocka upp glasbitarna efteråt är dock mindre kul, inte kul alls faktiskt, det är tålamodsprövande och inte helt riskfritt.  Jag skar upp fingret i en sylvass bit som påpassligt stack ur marken och gick rakt igenom mina handskar.
Livet på landet. Livet på landet är fyllt av äventyr!
I övrigt är jag förkyld, och letade ett arbetsintyg från min tid som lärare i franska, blev nästan vansinnig i mitt letande och till sist inser jag att min mor måste ha haft fel i sitt uttal att intyget INTE fanns i vapenskåpet. Vilket det gjorde. Blev dock glad igen när jag läste det. Det ska jag visa upp på min flygvärdinneintervju som jag ska på, det kommer bli intressant, ett substitut för att man aldrig fick vara med i Fröken Sverige eller bli Lucia.
Ingen aning om det är lätt eller svårt att knipa sig ett jobb, men jag tror att jag är som klippt och skuren för att göra en pantomim med en flytväst och låtsasandas i en syrgasmask för att inte tala om att visa var nödutgångarna är. Har alltid fått höra att mitt kroppsspråk är överdrivet, nu jäklar ska jag få utlopp för det.
Hästarna fäller, att gå nära med sin fleece-jacka är inte bara dumt, det garanterar att man får gå omkring och se luggsliten ut i cirkus 2mån framöver.
Sitter och jobbar på att få ordning på ett CV som jag kan använda mig av ett tag framöver. När man läser det får man vissa acossiationer till schizofreni. Jag har ju jobbat med så vitt skilda saker att man måste ju fundera om jag hittat på hälften. Jag önskar jag vore författare, det vore det mest underbara någonsin apropå att hitta på en massa ;) hahaha.
Man behöver aldrig fundera över hur arbetsmarknaden ser ut eller fastna i trista arbetsscheman eller känna att någon tvingar en göra saker som man egentligen inte alls har lust med. Dessutom får man väja sina arbetskamrater och shoot vad man påverkar dem!
Har skickat in anmälan till vhs också, nu får gudarna avgöra vad jag skall göra framöver.

vissa har så svårt att hålla en hemlighet