längtan till den lilla gröna ön
tittar på bilder från Island och kan man bli annat än kär?
snillet spekulerar.
snillet spekulerar.
i ett snöigt jämtland
är jag och vill jag vara. Denna vecka har bjudit på tidiga mornar och långa arbetsdagar men också massa trevligheter. Blivit lite dålig på att blogga på sista tiden, mitt liv är totalt ospännande! :) Eller så är det så att det är så spännande att jag inte har tid att skriva här, vem vet.
Jag och Linus hade en intressant diskussion igår när jag kom hem från min Lanzarote-flygning, vi diskuterade en puck kontra en fotbolls rörelsebana. Hur de olika tingen med väldigt olika form och av vitt skilda material kan utveckla rörelseenergi och hur man med kraft ur en ren fysisk synvinkel möjligen kan öka hastighet och styra dess riktning. Kom fram till att jag gillar den typen av diskussioner, eller jag gillar att reflektera över olika möjligheter men när det gäller att söka bevis vill jag spy. Jag orkar inte sånt, jag gillar att spekulera.
Nåja nog om det, imorse var jag lite smålöjlig.. kom på att jag glömt min Arlanda-badge när jag satt på Arlanda Express, egentligen måste man ju ha den för att få åka på sitt crewkort, jag filade frenetiskt på en förklaring för biljettanten. Hur jag skulle se förvånad ut när det inte låg i väskan, låtsas få snilleblixten att i resväskan ligger den ju, för jag skulle enligt min plan säga att jag skulle passa till Helsingfors så då har jag ju földaktligen min uniform med mig och den ligger ju då under en massa gejer i resväskan, (vattentätt!) sen när jag vässat på planen så till den grad att mina repliker sitter som en smäck så tar hon bara kortet, rör inte en min och säger;
-Ja då har du 4 resor kvar då. Sen går hon.
Typiskt.
Förresten, en rolig grej på Lanzaroteflygningen, står med 100par ögon fästa på mig i AFT-sektionen på 75an, ska när vår CM Anders säger: "..och bältet öppnar ni lättast på följande vis."...öppna bältet snyggt och smidigt, le lite och göra det hela mycket elegant på bästa flygvärdinnemanér...men bältet fastnar, mina fingrar fastnar och när de andra plockar med flytvästen har jag knappt fått av mig det så slänger mig på den gula som det givetvis är en blåknut på, varpå jag trasslar in mig i snöret på flytvästen istället, så efter vår lilla demostration är jag helt slut, håret står åt alla håll och passagerarna tittar storögt.
Typiskt igen.
Nu kanske jag ska baka något, jag tror jag har den. Husmors-genen, iaf i en ytterst liten dos men den finns där och ibland påkallar den sin existens.
på den tiden jag skulle bli sjukgymnast...notera hur nonchalant jag bär den gula tunikan.
Jag och Linus hade en intressant diskussion igår när jag kom hem från min Lanzarote-flygning, vi diskuterade en puck kontra en fotbolls rörelsebana. Hur de olika tingen med väldigt olika form och av vitt skilda material kan utveckla rörelseenergi och hur man med kraft ur en ren fysisk synvinkel möjligen kan öka hastighet och styra dess riktning. Kom fram till att jag gillar den typen av diskussioner, eller jag gillar att reflektera över olika möjligheter men när det gäller att söka bevis vill jag spy. Jag orkar inte sånt, jag gillar att spekulera.
Nåja nog om det, imorse var jag lite smålöjlig.. kom på att jag glömt min Arlanda-badge när jag satt på Arlanda Express, egentligen måste man ju ha den för att få åka på sitt crewkort, jag filade frenetiskt på en förklaring för biljettanten. Hur jag skulle se förvånad ut när det inte låg i väskan, låtsas få snilleblixten att i resväskan ligger den ju, för jag skulle enligt min plan säga att jag skulle passa till Helsingfors så då har jag ju földaktligen min uniform med mig och den ligger ju då under en massa gejer i resväskan, (vattentätt!) sen när jag vässat på planen så till den grad att mina repliker sitter som en smäck så tar hon bara kortet, rör inte en min och säger;
-Ja då har du 4 resor kvar då. Sen går hon.
Typiskt.
Förresten, en rolig grej på Lanzaroteflygningen, står med 100par ögon fästa på mig i AFT-sektionen på 75an, ska när vår CM Anders säger: "..och bältet öppnar ni lättast på följande vis."...öppna bältet snyggt och smidigt, le lite och göra det hela mycket elegant på bästa flygvärdinnemanér...men bältet fastnar, mina fingrar fastnar och när de andra plockar med flytvästen har jag knappt fått av mig det så slänger mig på den gula som det givetvis är en blåknut på, varpå jag trasslar in mig i snöret på flytvästen istället, så efter vår lilla demostration är jag helt slut, håret står åt alla håll och passagerarna tittar storögt.
Typiskt igen.
Nu kanske jag ska baka något, jag tror jag har den. Husmors-genen, iaf i en ytterst liten dos men den finns där och ibland påkallar den sin existens.
på den tiden jag skulle bli sjukgymnast...notera hur nonchalant jag bär den gula tunikan.
hes var det ja
medelst en sprucken whiskey-röst och mina öron prydda med nya hello kitty-örhängen försmäktar jag just nu vid mitt köksbord i Aspudden iklädd rosa thaisiden morgonrock, lätt hög på vita piller från patong som enligt utsago skall bota förkylning.
De verkar bota i princip allt.
Fan va ja e sugen på apelsiner.
Nu ska jag ta på mig en mössa, mjukbrallor och njuta av att jag ska få sova i afton. Flyger till Copenhagen den
14:e.
De verkar bota i princip allt.
Fan va ja e sugen på apelsiner.
Nu ska jag ta på mig en mössa, mjukbrallor och njuta av att jag ska få sova i afton. Flyger till Copenhagen den
14:e.
